MÄNNISKOR OCH FÅR
Från tåget ser jag
en flock klippta får.
Nyklippta får
får mig alltid att tänka på
en skilsmässa.
Jag tog en gång en bild av några.
De stod
alldeles stilla i aprilsolen.
De verkade förlamade över
att ha förlorat
det som skyddat dem mot vinterns kyla.
Nästan
förolämpade.
Där tog jag också en bild av dig.
Du sitter i profil på
stenen
med huvudet stöttat mot handen,
och jag kan se nu efteråt
vad dina tankar kretsade omkring.
Jag ser dem flyga
ut och in ur bilden
som fåglar utan mål och näste.
I albumet ges möjlighet
att läsa
det som ännu inte hade skett
och det som skulle ske.
Och jag kan ana hur ditt hjärta värkte.
Att det som då
skulle komma att göra så
ont
nu har fått
så mjuka
kanter -
Tiden bäddar in med ull.
Det är en tröst för
människor och får.
Stefan Demert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar