VID KÖKSBORDET

 VID KÖKSBORDET

Kan inte besluta mig för
om mitt huvud vilar bäst
i den högra eller vänstra
handen.

Från koppen på bordet
till min kropp
har nu teet
gjort sin resa.

Men även jag
är bara en anhalt
på dess väg.

Så kan nypon färdas.

Det är tråkigt
med klockor
som tickar högt.

Gör en bara påmind
om att ingenting blir gjort. 

Om någon såg mig nu
skulle jag få en varning
för passivitet.

Just nu
är jag en parasit
i välfärdsbuken.

Alla mina arbetsdon ligger stilla:
pennor och böcker. Skrivpapper.
Det är bara en liten penna som är vaken.

Stefan Demert