UTVALDA

UTVALDA

När delfinerna dyker upp

om styrbord av den stora passagerarbåten

och börjar följa den

känner vi oss utvalda, ja, invigda,

utan att veta i vad.

Båten får nästan slagsida.

Alla vill se. Många fotograferar.

Vi börjar viska till varann som för att inte störa.

Som för att inte bryta ett förtroende.

Och som om vi betraktar

ett uttryck för frihet vi

inte ens är i närheten av.

Tomheten när de försvunnit känns uppfylld av något

vi inte har något namn för

och som inte går att ersätta

med hjälp av det alfabet

vi anser oss behärska.

Varje gång vi hamnar bortom språket
är vi i den omedelbara närheten av
en total samklang

med allt som existerar.

Det är den som överlever när alla bilder bleknat och havets vågor stillnat.
Samklang.