BREVET FRÅN SINGAPORE

BREVET FRÅN SINGAPORE

Det kom ett brev från staden Singapore,
det första tecknet efter fyra år.

Dess skrift var fläckar utav mången plump.
Jag läste brevet sväljande en klump.

Det kom ett brev tre dagar efter jul.

Det lyste opp vårt gråa lilla skjul.

Vi lade undan vårat luffarschack
och far tog på sin gamla bröllopsfrack.

På utdragssoffan bänkade vi oss
och tände vårat sista tomtebloss.

Jag läste högt och far bredvid mig satt
med handen sin bak örat som en tratt.

Med vemod slukade vi varje ord,
och tårar föll på vårat nötta bord.

Du skrev om hamnar och om mången bar
så att det vattnades i mun på far.

Du skrev om stormar och om väder lek
då det ej duger att va' feg och vek.
När det var slut jag lade brevet ned,
sen satt vi där och hulkade och led.
Sen tvinga hungern far att ta sin spark
och åka ut och leta lite bark.

Jag fattar blyertsen och skriver så,

i hopp om att du detta brev ska få…

”Du kan ej ana hur vi två ser ut.
Vi går i trasor, pengarna är slut.

Vår brunn har sinat, korna har fått löss.

Vår lycka dog den dag du gick till sjöss.

Ur strumpan tittar mången frusen tå
och vi har skägg till naveln båda två.

Så du förstår att saknaden är stor.
Kom hem och pyssla om oss, kära mor.”

Stefan Demert