DEN LILLA SAGAN OM ALLT

 

DEN LILLA SAGAN OM ALLT

(Finns inte på Spotify pga utrymme, bara på CD-n.)

Ingenting här i världen kan växa sig så stort och mäktigt,
så pampigt och pompöst, att det inte får plats
i speglingen i en vattendroppe.
I den speglas såväl Babels torn som ruinen efter det.
Droppen är ett litet öga som ser världen,  
lugnt betraktande, utan att värdera den.
I det enkla och lilla, i det försynta och det försagda, 
bor berättelsen om världen och sanningen om livet. 
Allt annat är och förblir förvillelser.

Detta är den lilla sagan om allt. 

En vit duva flyger genom världen.
Den bär i sin näbb ett brev.
Den har alltid flugit genom världen.
Den har inget rede, äger inget bo.
Den passerar plan och dimensioner av liv, 
förbi solar, gasmoln och galaxer.

Någon säger att det är en skata,
och att brevet inte är ett brev utan en silversked.
Vem vet? 
Vem skrev brevet som duvan bär? 
Vart är det på väg och vad står det i det?
Och tänk om den som en gång öppnar det inte kan läsa! 
- eller tänk om den kan läsa och brevet visar sig vara tomt. Blankt.

Duvan utan bo i världen flyger med sitt brev.
Någon påstår att den visst har ett bo 
och att den är en höna och att brevet är ett ägg. 
Eller också är den en sparv som pickar brödsmulor 
längs Vintergatans trottoarer. 

Den lilla sagan om allt har inte innehållit så mycket.
Men det är just därför den är så liten.
Hade den haft något att berätta hade den varit stor och lång,
och det är den inte. Vänta och se.

Kanske vi alla som samlats här, tillsammans har skrivit det brev duvan bär,
och kanske det är på väg till någon som ingen av oss känner. 
En duva flyger med ett brev. Stjärnorna lyser väg.

Någon säger att det är en struts, som klampande
med stora kliv springer över tidens stora savann,
sökande ett hål i sanden att gömma huvudet i.
Eller att det är en liten kolibri som hänger
alldeles stilla i luften framför den väldiga världsblomman
med näbben fylld av nektar. 

Men om ni lovar att inte sprida det vidare
ska jag berätta vad som står i brevet som duvan bär.
Om det nu är en duva.
Där står: "Just nu avkräver en man tystnadsplikt
av en församling som just ska få höra honom
avslöja vad som står i ett brev som en duva
flygande bär genom världen…

Det var allt. 

En saga blev det aldrig.
För sagor börjar: ”Det var en gång…”.
Men då ingen början finns kan man aldrig säga så. 
0ch inte heller kan man säga: 
"Snipp, snapp, snut, nu är sagan slut!"

Droppen speglar världen.

Och i den kortaste sagan kan den djupaste sanningen finnas,
och det allra minsta paketet kan innehålla den största överraskningen. 

En duva flyger med ett brev.

Och sagan blev aldrig till.
Ty sagan är.

Och den är liten som en droppe,
med plats för allt.

Stefan Demert