DRYCKESKÄRL
En kvinna sade:
I mitt barndomshem
drack vi vatten och mjölk
ur klumpiga muggar.
Var och en hade sin egen.
Att då komma till ett hem
där man drack ur så tunna glas
att vinet verkade sväva,
är en märklig upplevelse.
Jag tjänstgjorde där
i trettiosex år;
och jag drack
ur min medhavda mugg
medan jag putsade
och ordnade i rader
mitt herrskaps sjuhundra glas.
Men människorna var likadana
som därifrån jag kom.
De var vänliga och ovänliga.
Glada och sorgsna.
Lyckliga och olyckliga.
Snåla och generösa.
De bar på samma
förundran inför livet
och rädsla inför döden.
Ty en klumpig mugg
eller ett smäckert glas
har ändå bara
den gemensamma
ändamålsenligheten
att kunna fyllas och tömmas.
Så visst förstod jag ganska snart
att vin inte kan sväva fritt.
Stefan Demert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar