DRÖMMEN SOM KANTRADE

 

DRÖMMEN SOM KANTRADE

Barndom.

Vi lekte lekar.

Men året efter fann vi
att den senaste leken
förlorat sin lockelse.
Lust blev likgiltighet.

Gungorna blev hängande
med tomma sittbräden.

Vem gungar - småbarn kanske?

Fjolårets koja i syrensnåren
såg bara löjlig ut.

Sakta, metodiskt,
krympte undren till barnsligheter.

Det vanliga tog över.
Det etablerade visade
sitt nollställda ansikte.

Det stora äventyret
fick plats i en leksakslåda,
undanställd på vinden.

Alla de många hemligheterna
bleknade inför alla kalla fakta.

Det välvilliga samhället,
med alla dess utbasunerare,
som också glömt sina hemliga grottor
lade sina trygga armar
runt våra späda axlar
och viskade vänliga hänvisningar
i våra små utstående öron.

Till stillasittare och konsumenter
förvandlades stigfinnare och sakletare.
Kartan över ”Skattkammarön”
upplöstes i strandvattnet.

Men i leksakslådan på vinden
smids det planer
hur den hopknycklade
och bortkastade människan
ska kunna vecklas ut
och återvinnas.

Stefan Demert