DE SLANTAR JAG ÄGER
De slantar
jag äger gör mig ej rik, ej fattig
Jag äger ej jorden, ej himlen.
Ägs ej av jorden, av himlen.
Blott skiftningen äger mig
som jag äger skiftningen.
De slantar jag äger är skiftningens grunder.
Jag äger ej jorden, ej himlen.
Ägs ej av jorden, av himlen.
Blott skiftningen äger mig
som jag äger skiftningen.
De slantar jag äger är skiftningens grunder.
Är mörkret,
är ljuset.
Är solen som dansar runt hörnet
i handen, min slutna.
Är månen som speglas i ljuset
i handen, min öppna.
Är solen som dansar runt hörnet
i handen, min slutna.
Är månen som speglas i ljuset
i handen, min öppna.
Så enkelt är
det.
Enkelt, som när gryningens lykttändare
ger blommor och stenar ljus.
Som när skymningens vänliga gumma
vandrar i gräset och baddar den heta marken.
Enkelt, som när gryningens lykttändare
ger blommor och stenar ljus.
Som när skymningens vänliga gumma
vandrar i gräset och baddar den heta marken.
De slantar jag
äger gör mig ej vis, blott frågvis.
Skrattet och
gråten känner jag till.
Men leendet känner jag.
Men leendet känner jag.
Stefan Demert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar