GULMÅRAN
Det är juli
och gulmåran blommar.
Utspädd av vinden
är dess doft
en söt smekning.
Tar du in den i huset
tar den över alla rum.
Som hyacinter i juletid
som blommat slut,
och ingen har hjärta att kasta.
Det ljuva och ljuvliga
övergår i stank
och vi känner en sorts
sorg
över att det behagliga
inte består.
Att det förgängliga
ständigt ertappar oss
mitt i föraktet,
då vi lättade slänger
blommor och blomvatten.
Men detta är glömt nästa
sommar
när vi säger till varandra:
Vad är det som doftar så
gott?
Det är gulmåran.
Stefan Demert
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar