HAVET OCH KLIPPAN
De slipade kobbarna.
De slipade kobbarna.
De rundade stenarna.
Det märks att havet älskar
klippan,
det syns på den njutning
med vilken det kastar sig upp på den
och långsamt, smeksamt drar sig tillbaka
med vilken det kastar sig upp på den
och långsamt, smeksamt drar sig tillbaka
för att strax återkomma.
Och klippan spinner som en katt
djupt där inne.
Och klippan spinner som en katt
djupt där inne.
Den stora tidvattenvågen är
på väg.
Klippan väntar;
Klippan väntar;
de stillastående
småpölarna i stenfickorna
betraktar himlen ovanför som lugna ögon.
Snart skall en ny era avlas.
Älskaren kommer.
Älskaren kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar