TÅRAR I RISET

TÅRAR I RISET

Jag sitter på restaurang Hong Kong.

Full av sorg och glädje.

Snyter mig oupphörligt.

Tårarna droppar i riset.

Utanför fröar pilarna.

Solen slår ner i Klara kanal med ett brak

och slår novembersöndagen i bitar.

Pennan jag skriver med har jag fått av KF. 

Det känns tryggt:
jag har fortfarande ett samhälle omkring mig.

Även om det inte är mitt.