TILL TRÄDEN, VÅREN -84

TILL TRÄDEN, VÅREN -84

Gläds ni nu? Eller sörjer ni? 

Sjunger ni nu? Eller kvider ni?

Har ni läst rapporterna om träden i världen? Inte?

Sörjer ni era döda syskon, de döende skogarna på Jorden? Eller brinner glädjen inom er?

Stiger bakom er bark kärlekens sav

ur Jordens ständigt bubblande gryta?

Javisst är det så. Låt de döda begrava sina döda.
Inte sörjer våren de blad som föll i höstas.

Ni lyssnar inte på larmrapporterna.
Ni har ju fåglarna.

Gläds ni nu? Ja, ni gläds.

De stora oförrätterna blåser genom era kronor.
De vrålande sågarna skär genom er hud och märg.
Men de når aldrig fram till kärnan.

De passerar den utan att märka något.
Ni faller, men reser er på nytt.

Aldrig någonsin ska det som växer

hindras av det som skapar sönderfall.

All världens sågar rår inte på all världens träd.

Vad tisslar era spretiga aprilkronor till varandra?

Vad viskar ni? Ni är som havande mödrar som talar om den kommande förlossningen.
Ni planerar den årliga nedkomsten.

Om några dagar öppnar ni er mot ljuset
och lägger valv av gröna löv

över våra huvuden.

Skönare tak har ingen människa byggt.