NOBELMIDDAGEN
De sitter och äter.
Äter. Och sitter.
Äter. Och sitter.
Och tänker på hållningen.
Alla som skulle vilja
släppa sig.
Kan det inte komma in en
ceremonimästare
som stöter med staven i
golvet
och ropar: Stå upp!
Nu får alla lätta på
trycket.
Konungen först!
Konungen först!
Och han lägger ifrån sig
servetten,
ställer sig bakom och tar tag i stolsryggen,
ställer sig bakom och tar tag i stolsryggen,
knäar lätt, och drar av en riktig jävla brakare.
Vilket fniss det skulle
bli.
Och Silvia skulle le
Och säga: Men Calle då!
Sen är det alla andras tur.
Sen är det alla andras tur.
Det skulle kunna läggas innan glassen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar