Utanför hyttfönstret
i nattkylan i svartvattnet
flyter frigolitbitar.
flyter frigolitbitar.
Stora, drivande, vita
klumpar.
Nej. Det är sovande
svanar,
med huvudena dold under
vingarna.
Vit sömn på svart hav.
Vit sömn på svart hav.
Jag ryser till och vrider
upp
temperaturen i hytten,
temperaturen i hytten,
i vetskap om att mig väntar
samma utsatthet.
samma utsatthet.
Men fåglar
skriver sig fram genom världen
med vingpennor.
med vingpennor.
Och på det frigolitvita
pappret
landar svarta stänk
landar svarta stänk
som tecken på liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar