Den sanna kärleken har
inget språk.
Språklös lever den bortom
språket,
bortom alla känslor.
bortom alla känslor.
Ändå kan den väcka
känslor, omöjliga att spåra:
av djup gemenskap,
av djupt samförstånd, av djup enighet.
av djupt samförstånd, av djup enighet.
Till dessa känslor
finns inga krav kopplade,
inget som måste bekräftas, förtydligas eller understrykas. Den spårlösa känslan är nog.
inget som måste bekräftas, förtydligas eller understrykas. Den spårlösa känslan är nog.
Hur ska sådant kunna
mätas? Hur ska sådant kunna förstås?
Hur ska sådana som föraktar
vanliga känslor kunna förstå icke-känslans
totala kärleksbudskap?
När inte ens några spår
leder dit.Eftersom vi redan är framme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar