BRYGD

BRYGD

Det bodde en häxa i Lagomma by

– asbestium - dum - dej

som kokade brygder av dimma och dy

- aluminium - pompei

Hon spådde i aska, hon spådde i sump, 

hon hittade guld i den gråaste klump,

och hon hittade bly i den klaraste blick.

Hon hittade oro och törnen och stick 

där andra såg rosor och ro.

Den häxan var hemsk, må du tro!

– där hon satt vid sin gryta och rörde och rev
och bjöd på en slick ur sin slev,

understundom.

Den häxan fick prygel, så mycket man tål

– apokalyps - dum - dej

Sen blev hon bespottad och bränd upp på bål

- aluminium - pompei

Hon viskade väg, men vi visste ej vart.

Hon spådde för dystert, hon spådde för svart.
Hon kunde se spöken på ljusaste dan.

Hon var kvick som ett silver och listig som fan.

Och hennes vidriga brygd
den stank över hela vår bygd.

Det gick ej att leva och andas däri
och detta kom småningom vi
underfund om.

Må häxor och trollkarlar brinna som ved

– avgasium - dum - dej

som inte kan låta oss vara i fred

– aluminium - pompei

Som jämt ska berätta om smärtor och sting,
om nedfall och gifter och gruvliga ting.

Som håller ett finger i vinden som drar
och varnar för kommande ovädersdar

och eländes jämmer och ve

– och tjatar att vi måste se!

Nej, nu låter vi dessa förkolna på bål
och utbringar därtill en skål!

Låt oss blundom !

Stefan Demert