SOPTIPPEN
Dat var i en by där dom
styrande sa:
"Visst trivs vi
tillsammans Visst har vi det bra.
Men det kan bli bättre, ja,
det kan bli bäst.
Vi måste få mera, vi måste
få mest.
Det är bäst ett du sparar
och köper och spar.
Du måste ha allt det som
grannarna har!"
– och mänskorna lydde, och
som konsekvens
så växte en soptipp vid byns yttergräns.
Dom folkvalda styrde mot
avgrundens rand.
Var gång det var val tog
dom folket i hand,
dom dunka' det hjärtligt i
ryggen och sa:
"Om du röstar på oss ska du få det så bra.
Vi skänker dig trygghet
och lön för ditt slit
och prylar för din materiella aptit.
Snart är vi den största
och vackraste byn!"
– men soptippen växte och
växte mot skyn.
Det var i en by där dom
styrande sa:
"Visst trivs vi
tillsammans. Visst har vi det bra.
Men det kan bli bättre, ja, det kan bli bäst.
Vi måste få mera, vi måste
få mest!"
– och standarden steg
tills den nådde sin topp.
Då sprack alltihop, ja,
där var det stopp.
Nu fanns ingen by, det
enda man såg
det var en stor soptipp där byn en gång låg.
Stefan Demert
