22. SÅNG TILL MIG

 

SÅNG TILL MIG

Alls icke har jag funnit, var sorgen kommer från,
fast dagarna förrunnit, och ängen skiftat strån.
Jag vandrar kring förkolnad, med ryggen böjd i krum
liksom en gammal vålnad, i alltför gamla rum.

Men fjärilen har följt mig sen jag kom till detta land.
Den leker kring min panna och den lyser mot min hand.
Den sover på min ruta när månen drar förbi
och dansar kring min luta när sången föds däri.

Jag frågade mitt hjärta: "Säg bär du på en sorg,
en sotnad och en svärta, allt i den röda korg?"
Som svar på det jag sporde, sa hjärtat: "Du är vill.
Ty innan någon gjorde ditt stoft, blev sorgen till."

Men fjärilen har följt dig sen du kom till detta land.
Den leker kring din panna och den lyser mot din hand.
Den sover på din ruta när månen drar förbi
och dansar kring din luta när sången föds däri.

Så låt din fjäril dansa, i varje ögonblick.
Glöm aldrig bort att ansa, den gåva som du fick
För rosen i rabatten, är regn en himlaskänk,
och sorgen, liksom natten, får tröst av fjärilsblänk.

Stefan Demert