DE BESUTTNA

DE BESUTTNA

 

Han berättade hur de besuttna

- i vars krets han var född - endast talade om pengar
och hur man skulle behålla dem.

Om ägor och hur man bäst skulle skydda dem. Med taggtråd?
Nej, med murar i vars krön ty även murar har sin övre gräns -
i vars krön glassplitter skulle muras in.
Så att händer skulle slitsas och sargas vid inkräktarförsök.

Han berättade hur de endast talade om hotet utifrån, från de fattiga,
den gråa massa som levde vid bergets fot;
man talade om deras okunskap, för att lyfta fram sin egen utbildning. 
Man talade om deras stank, om deras smuts för att lyfta fram
sin egen polityr - den som endast pengar kan frambringa.

Man talade om deras synd för att dölja sina egna lustar och begär.

Vid rödvinet, portvinet, konjaken talades det inte om annat än detta.

Naturligtvis ägde man vapen. Om någon skulle komma på
att göra dumheter, vilket inte vore konstigt med tanke på
det dåliga brännvin som pöbeln drack.

Okunniga, låga och hämndlystna var dessa analfabeter,
som inte gjorde annat än ynglade av sig.

Opålitliga, nyckfulla och lättledda – av alla dessa proletärförfattare.

I de besuttnas kretsar ska det alltid talas så.

Och i de utsugnas ska man alltid bida
signalen till stormning.

Stefan Demert