DEN STACKARS SJUKLINGEN

DEN STACKARS SJUKLINGEN

Det ligger en gubbe bland kuddar
i en säng som är mysig och mjuk.
Han har både strumpor och muddar
och mössa - och kallar sig sjuk.

Och fastän att vårsolen skiner
så ligger han där på sin rygg.

Han har tjugotre mediciner
som gör honom avspänd och trygg.

Tabletterna bubblar och fräser
i glaset på bordet intill.

Han löser sitt korsord och läser
och ligger där alldeles still.

Och säger man: "Här har du ostar
och druvor och kex och champang."

– så svarar han medan han hostar:
”I morrn ska jag ta lavemang."

Och vänner och mostrar och fastrar
ja, hela hans väldiga släkt,
de kommer med rosor och astrar
och påsar med chips och konfekt.

Ibland kommer också hans mamma
och frågar försynt hur han mår.
Då kraxar han alltid det samma:
”Jo tack, det knallar och går".

En dag ströddes salt i hans plåga;
en brylling från Österbybruk

han ställde en oförskämd fråga:
"Säg, är du egentligen sjuk?"

Då avbröts det sjukliga mönstret!

Den sjuke for upp med ett skrik
och slängde ut karln genom fönstret.
Han vårdas på samma klinik.

Men själv blev han utskriven genast,
(och det var hans bryllings förtjänst!)

Han var, när jag såg honom senast,
ett under av hälsa och spänst.

Stefan Demert