På natten dyker Surtsey
upp
– eller dyker båten upp
vid Surtsey. Vulkanön.
Vi möts på däck.
"Var det sjuttiotre
den föddes?" "Var det inte s e x t i o tre?"
Jo.
Herregud! 17 år! Jag
trodde det var sex-sju år sen!
Ur det förflutna dyker
Surtsey upp och visar sig i det närvarande.
Och vi närvarande -
Odysseus barn, har alla olika begrepp om tiden.
Med ett vitt dis över sig
– ett ögonbryn - följer
Surtsey båten som ett halvslutet öga, ser ljusen upplösas, lanternorna
borttona.
Det närvarande försvinner in i framtiden
med öar av klockslag i vattnet efter sig.
Surtsey sluter ögat och
dyker.
Klockan saknar visare.Jorden vrider sig som en urtavla kring mittpunkten
Alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar