JAG OCH MIN KATT

JAG OCH MIN KATT

− Så … vad gör du hela dagarna?

− Ja … jag pratar med katten, och hon pratar med mig.

− Katten…?

− Ja, vi har långa dialoger. Vi utbyter informationer. Oftast är det hon som tar initiativet.

− Katten?

− Ja, vi förstår − så när som på några detaljer då och då − varandra fullständigt. Samtalen är av det tysta slaget. Varken hon eller jag är svag för retorik och höjda röster. Det är aldrig några påpekanden av något slag… bara ett lugnt samtal.

− Och det är det du gör: talar med katten? Hela dan…?

− Ja, hon är en god lyssnare, och när hon själv talar blir jag ibland förstummad av allt hon vet.

− Men du, inte kan man väl ha en dialog med en katt och få ut någonting av det…

− Nu förstår jag inte hur du menar… tror du att Hon tänker: inte kan man väl ha en dialog med en människa?

− Näe, det är klart hon inte gör.

− Då så.