ABONNENT

Jag har Stjärn-TV.

Molnfria nätter får jag in himlavalvet.

Alldeles tyst är det.

Inte en debattpanel så långt örat når.

Inget lek- och nojsprogram.

Inga referat. Inga nyheter.

Alldeles tyst är det.

Bara gammalt mörker, och gamla stjärnor.

Men inga stjärnreportage.

Det är samma stjärnor Tycho Brahe såg

och Maria Stuart och Josef av Aramitea
och alla de namnlösa människoskarorna.

Men inte är väl himlavalvet

något för dagens konsumenter

och net-resenärer som kräver
bildväxling varje halvsekund.

Och lite kusligt är det

väl också - med himlavalvet.

Därför är det tryggare

att färdas in i det

man tror sig begripa
- än ut i det man aldrig kan fatta.

Stefan Demert