DIN RÖST – DITT SPÅR I LIVET

 

När den första fjäderlätta beröringen uppfattats,

när den första flyktiga lilla rörelsen förnummits,

börjar det långsamma, stegvisa uppvaknandet.

Du har hört din egen röst

långt borta, ropa på dig.

Och du stannar till på vägen.

Vem ropade?

Ingen annan har hört.

Ingen annan kan svara dig.

De fortsätter att gå.

Du får söka svaret själv.

Men du hittar inget – och går vidare.

Då dånar rösten

förbi dig igen – som ett tåg.

Och när bommarna fälls upp,

går du inte över järnvägen

utan viker av, och börjar följa spåret.

Ensam.

Beslutsam.

Stefan Demert