TÄRNINGARNA

 

TÄRNINGARNA

Han spelar med två tärningar.
En är svart med vita prickar.
En är vit med svarta prickar.
Han spelar ut de båda tärningarna 
och antecknar summorna.

Inför det avslutande spelet
tar han de båda tärningarna,
kupar händerna kring dem
och skakar dem så våldsamt
att endast ett damm
faller ur hans händer.
I vilket det är omöjligt att avläsa
vad som var svart och vad som var vitt.

En vind skingrar dammet, och han känner
en stor trötthet komma smygande.
Han lägger ifrån sig pennan, 
utan att avsluta summeringen
- och somnar.

Medan han sover sås två frön
i hans händer, och när han efter 
en lång natts djup sömn vaknar 
har han åter en tärning
i vardera handen.

En svart och en vit.
Han kastar dem ifrån sig 
som för att bli av med dem.
Men det är för sent;
ett nytt spel har börjat,
och han kan inte låta bli att se efter 
vad tärningarna visar.

Han tar pennan och antecknar,
spelet går vidare.

Stefan Demert