ÄNGELN

Jag är blott på genomresa.

Finns här något pensionat?

Mig lockar föga ortens lyxhotell.

Jag önskar endast natthärbärge

och en tallrik mat och kanske
även sällskap för en kväll.

Men jag har sett att storken är på väg åt erat håll.
Då täcker ej försäkringar och grundlig statistik.

Då kan ni kasta pärmarna med alla protokoll;

ty hinnorna har brustit – världen läcker son ett såll.

Och lommen flyter död i eran vik.

Jag är en ängel utan vingar,
men jag har en vandringsstav.
Jag har närmare till gräset än till skyn.

Jag har vandrat över Jorden,
jag har färdats över hav
långt innan mänskan formades ur dyn.

Och jag har sett att stormen snart når fram till era hus.
Och den tar ingen hänsyn alls till ägor eller lås.

Den river alla ledningar och släcker alla ljus;
och alla torn ni reste ska den kasta runt som grus

– och intet enda korn ska återfås.

Ni kan glömma att ni sett mig.
Ni kan glömma vad jag sagt.
Ni kan fortsätta att leva som ni gjort.
Ni kan låtsas att jag aldrig övernattat i er trakt,

att jag aldrig; slog med staven mot er port.

Men jag har sett att stormen krossar vinst och överflöd
och sliter sönder lögnerna kring allt som varit spel. 
Ni tror jag är en mordängel som förebådar död,

men ser ni i min ränsel ska ni finna vin och bröd

– av vilket var och en må taga del.

Stefan Demert