POETEN

POETEN

Han var poet.

En källarbohem som skrev poem
med en skrovlig vägg som skrivunderlägg.
Han rökte cigarretter,
som han lånade. Han hånade
terziner och sonetter.

Han sa bland annat:

”Jag är förbannat missförstådd

Jag är kungen av spader, dödens färg.

Skönhetens fader, sorgens son.

En ynklig dvärg. Ett hyvelspån”

Han brottades med orden.
Han skrev och slet,

Han skrev om ensamhet.
Han skrev om människan och jorden.

Han var fattig och mager och föga fager.

Han fick försaka.

Var dag
fick han dikter tillbaka från bokförlag.

Han tog det hårt, blev blek och sjuk
och frättes svårt av spritmissbruk.

Han var poet.

Han var fattig och mager.
Men!
han skrev en schlager.

Nu sitter han inte och glor

i det blå.

Han dricker champagne ur skor.

Nu krokar han arm med blondiner
och röker cigarr och skiner.

Stefan Demert