NU VILL JAG HÖRA LÖVSÅNG

NU VILL JAG HÖRA LOVSÅNG

Nu är jag trött på räta vinklar betong och asfalt cement och stål och platta ytor hårda trappor

nu längtar foten mossa 

handen bark, kinden vind,

ögat jord och rötter

nu vill jag sniffa sol
som silats genom hängen och höra tystnad sippra igenom små små ljud.

Nu är jag trött på räta röster
vinklade och vassa rakbladsord
och dogmer av cement
asfalttankar och betongförbud
lagtavlor av lögn

Nu vill jag höra lövsång
och musens prassel

under fjolårslöven
nötskrikans svordomar
korpens tal från vindpulpeten
och se hur sädesärlan niger djupt

och knixar till med stjärten

betraktar mig med svarta ögon som sett Afrika

och själv ska jag störa så lite som möjligt

bara mumla och viska och lyssna

och raspa med min enda klo

mot pappersbladet